Ibland förstår vi inte förrän långt senare hur mycket vår uppväxt har påverkat oss. Den som levt med konflikter, beroende, rädsla eller brist på trygghet kan som vuxen märka att vissa situationer fortfarande väcker starka reaktioner. Forskning om negativa barndomsupplevelser, ACE, hjälper oss att förstå varför tidiga erfarenheter kan ha betydelse långt senare i livet. Men forskningen visar också risker på gruppnivå – inte ett förutbestämt öde för den enskilda människan.
Vad betyder ACE?
ACE står för Adverse Childhood Experiences, på svenska negativa eller svåra barndomsupplevelser. Forskare använder begreppet för att undersöka hur vissa påfrestande erfarenheter före 18 års ålder hänger samman med hälsa och livsvillkor senare. I den klassiska ACE-modellen ingår bland annat fysisk och psykisk misshandel, sexuella övergrepp, bristande omsorg samt svåra familjeförhållanden, exempelvis beroende, psykisk sjukdom eller våld i hemmet.
Vad visade studien från Uppsala universitet?
I en svensk studie som publicerades i PLOS ONE i januari 2021 undersökte forskare 818 par, sammanlagt 1 636 personer, ett år efter att de fått ett gemensamt barn. Deltagarna besvarade frågor om svåra upplevelser under uppväxten och sin situation som vuxna. Totalt uppgav 59 procent av både mödrarna och deras partner minst en av de tio undersökta ACE-kategorierna. Elva procent av mödrarna och nio procent av deras partner rapporterade fyra eller fler.
Forskarna fann samband mellan fler negativa barndomsupplevelser och sämre självskattad hälsa, stress, ångest, depression samt olika sociala och relationella svårigheter. Sambanden var särskilt tydliga bland de par där båda uppgav många svåra upplevelser. Studien visade också ett visst samband mellan hur många ACE-kategorier de två personerna i ett par rapporterade.
Det här var en tvärsnittsstudie där deltagarna själva besvarade frågorna. Därför kan den inte slå fast att en viss barndomsupplevelse direkt orsakat ett visst problem i vuxenlivet. Resultaten gäller dessutom en särskild grupp nyblivna föräldrar och kan inte utan vidare överföras till alla vuxna.
Hur kan en svår uppväxt påverka stress och trygghet?
När ett barn återkommande upplever stark stress utan tillräckligt stöd från trygga vuxna kan kroppens stressystem belastas. Forskare använder ibland uttrycket toxisk stress för långvarig och kraftig aktivering av stressreaktioner i en miljö där skyddande relationer saknas. Det är inte en diagnos, och begreppet innebär inte att varje barn som haft det svårt får bestående biologiska skador.
För en del kan erfarenheterna senare bidra till att konflikter känns hotfulla, att det blir svårt att lita på andra eller att kroppen reagerar starkt i pressade situationer. Men liknande reaktioner kan ha många olika orsaker. Det behövs alltid en individuell förståelse av vad en person faktiskt upplever.
Kan barndomen påverka vilka relationer vi hamnar i?
Uppsalastudien undersökte också partnerrelationer. Forskarna såg att personer med många negativa barndomsupplevelser något oftare hade en partner som också rapporterade sådana erfarenheter. I par där båda hade många ACE-kategorier förekom mer självrapporterade hälsoproblem och relationssvårigheter. Det betyder inte att människor omedvetet måste välja en viss sorts partner eller att en svår barndom leder till dåliga relationer. Det visar snarare att erfarenheter från båda parter kan vara viktiga att förstå.
Har ACE något samband med alkohol och andra beroenden?
Stora internationella sammanställningar visar att fler ACE-kategorier är förknippade med högre risk för bland annat psykisk ohälsa och problematiskt bruk av alkohol eller andra substanser senare i livet. Det är statistiska samband. De säger inte att alla med en svår uppväxt utvecklar beroende, eller att alla beroendeproblem orsakas av barndomserfarenheter.
Är ett högt ACE-värde en diagnos?
Nej. I forskning räknas ofta hur många kategorier av negativa barndomsupplevelser en person rapporterar. Men en sådan poängsumma är inte en psykiatrisk diagnos och kan inte på egen hand förutsäga hur en viss individ kommer att må. Samma poäng kan dessutom dölja mycket olika erfarenheter. Om du känner igen dig är det viktigare att undersöka hur du har det i dag än att försöka sätta en etikett på din uppväxt.
Kan man må bättre även om det förflutna inte går att ändra?
Ja. Tidiga erfarenheter kan spela stor roll, men utveckling och förändring är möjliga även i vuxen ålder. Trygga relationer, socialt stöd och lämplig behandling vid exempelvis ångest, depression eller traumarelaterade besvär kan vara betydelsefulla. Vad som hjälper behöver avgöras utifrån personens aktuella situation och mål, inte enbart utifrån hur många ACE-kategorier personen känner igen.
När kan det vara hjälpsamt att prata med någon?
Om du märker att gamla erfarenheter påverkar din tillit, dina relationer, din stress eller ditt sätt att hantera svåra känslor kan ett första samtal hjälpa dig att sätta ord på det. Ron de Deugd arbetar inom DeDeugd Consulting med stöd kring beroendeproblematik, kris, sorg och närståendes situation. Samtal kan vara en väg att utforska mönster och möjliga nästa steg. Vid misstänkt PTSD, depression eller annan psykiatrisk sjukdom är en bedömning inom hälso- och sjukvården viktig.
Källor och vidare läsning
Uppsala universitet (2021): Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor. https://www.uu.se/press/pressmeddelanden/2021/2021-01-21-tuff-barndom-okar-risken-for-samre-livsvillkor
Andersson, S-O. m.fl. (2021), PLOS ONE: Adverse Childhood Experiences are associated with choice of partner, both partners' relationship and psychosocial health as reported one year after birth of a common child. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0244696
CDC: About Adverse Childhood Experiences (ACEs). https://www.cdc.gov/aces/about/