Har du vuxit upp i en familj där alkohol, droger, psykisk ohälsa, konflikter eller brist på omsorg tog mycket plats? Kanske har du länge tänkt att din uppväxt var helt vanlig, men märker som vuxen att vissa situationer väcker stark oro eller en känsla av ansvar för andra. Då kan begreppet vuxet barn kännas igen.
Att vara ”vuxet barn” är ingen medicinsk diagnos. Det beskriver i vissa stödgemenskaper vuxna som upplever att otrygghet eller andra svårigheter under uppväxten fortfarande påverkar dem. Man behöver inte ha vuxit upp med alkoholproblem för att känna igen sådana erfarenheter, och alla som har gjort det får inte samma svårigheter.
Vad betyder det att vara ett vuxet barn?
Inom ACA, Adult Children of Alcoholics and Dysfunctional Families, används uttrycket för personer som vill förstå hur deras uppväxt kan påverka deras liv i dag. ACA erbjuder självhjälpsmöten och en egen frågelista. Den kan fungera som inspiration till eftertanke, men är inte ett psykologiskt mätinstrument eller en metod för att ställa diagnos.
Frågor att fundera över kring din uppväxt
Det här är öppna reflektionsfrågor utformade för denna artikel, inte ett kliniskt test. Du behöver inte räkna ja-svar. Fundera i stället på vad du minns och hur det påverkar dig i dag.
Fanns det någon vuxen hemma som du inte visste vilket humör du skulle möta?
Kände du att du behövde anpassa dig för att hålla lugnet i familjen?
Hände det att du fick ta ansvar för syskon, en förälder eller familjens känslor på ett sätt som blev tungt för dig?
Fanns det plats för dina egna behov, frågor och känslor?
Hade du någon vuxen att vända dig till när du var rädd eller ledsen?
Frågor om hur du har det som vuxen
Märker du att du tar ansvar för andra även när du själv behöver vila eller hjälp?
Är det svårt att säga nej utan att känna skuld?
Blir du särskilt orolig vid konflikter eller när någon annan verkar arg?
Känner du ibland att du måste vara den som löser allt?
Finns det relationer där du har svårt att känna dig trygg eller uttrycka vad du behöver?
Hur ska du förstå dina svar?
Några ja-svar betyder inte att du har en viss problematik. Frågorna är breda och liknande upplevelser kan ha många orsaker. Inte heller ACA:s egen tumregel om tre eller fler ja-svar är en vetenskapligt validerad diagnosgräns. Det viktiga är vad du upplevt, hur vardagen fungerar nu och om du själv vill ha stöd.
Vad visar kunskapen om barn som växer upp med svårigheter i familjen?
Socialstyrelsen beskriver hur barn till föräldrar med exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa ibland får ta orimligt mycket ansvar och kan känna oro, skam eller skuld. Reaktionerna varierar mellan barn. Samtidigt är svåra uppväxtförhållanden en riskfaktor på gruppnivå, inte ett öde för varje individ.
När kan det vara hjälpsamt att prata med någon?
Om du märker att gamla erfarenheter påverkar relationer, gränser, stress eller mående kan samtalsstöd vara ett sätt att utforska det. Ron de Deugd arbetar med stöd vid beroendeproblematik, kris, sorg och närståendes situationer. Ett första samtal kan handla om att sätta ord på det du varit med om och undersöka vilket stöd som passar dina behov. Vid påtaglig psykisk ohälsa eller misstänkta traumarelaterade besvär kan bedömning inom hälso- och sjukvården behövas.
Läs mer och källor
ACA Sverige – Är jag ett vuxet barn? Originalfrågorna från självhjälpsgemenskapen: https://aca-sverige.org/ar-jag-ett-vuxet-barn/
Socialstyrelsen – Om barn som anhöriga: https://socialstyrelsen.se/ser-du-mig/om-barn-som-anhoriga/
Socialstyrelsen – Barn, unga och ANDTS: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/missbruk-och-beroende/barn-unga-och-andts/