Det är inte alltid psykisk ohälsa märks som gråt eller uttalad nedstämdhet. För en del män visar sig svårigheterna genom att de drar sig undan, blir lättirriterade, sover dåligt eller försöker fortsätta som vanligt trots att orken minskar. Det betyder inte att män mår dåligt på ett enda särskilt sätt. Men det kan göra det svårare för både personen själv och omgivningen att förstå vad som händer.
Vad menas med psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa kan betyda allt från stress, oro och sömnsvårigheter till tillstånd som depression och ångestsyndrom. Att ha en tung period innebär inte automatiskt att man har en psykiatrisk diagnos. Det viktiga är hur länge besvären pågår och hur mycket de påverkar vardagen, relationerna och förmågan att fungera.
Hur kan psykisk ohälsa märkas hos män?
Depression kan innebära nedstämdhet och förlorad glädje, men 1177 beskriver också irritation, ilska, trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och kroppsliga besvär. En man som tidigare varit social kan börja tacka nej till träffar. Någon annan går fortfarande till jobbet men känner sig helt tom efteråt. Samma symtom förekommer även hos kvinnor, och de räcker inte på egen hand för att ställa diagnos.
Varför kan det vara svårt att berätta?
I Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning från 2024 svarade män oftare än kvinnor att det skulle kännas svårt, obekvämt eller meningslöst att berätta om psykisk ohälsa. En senare svensk undersökning av kunskap om psykisk hälsa visade också att män oftare uppgav svårigheter att sätta ord på känslor. Det betyder inte att alla män har svårt att prata; snarare visar resultaten att tröskeln till samtal kan vara olika hög.
Föreställningar om att man ska klara sig själv, vara stark eller inte belasta andra kan spela in. Men också tidigare erfarenheter, rädsla för att bli missförstådd och osäkerhet om vart man ska vända sig kan göra det svårt att söka stöd.
Vad visar statistiken om män och suicid?
Folkhälsomyndighetens statistik för 2025 visar att 894 män och 326 kvinnor avled genom säkert fastställt suicid i Sverige. Män stod därmed för drygt 70 procent av dessa dödsfall. Samtidigt visade folkhälsoenkäten 2024 att ungefär lika stor andel kvinnor som män uppgav självmordstankar under det senaste året. Det här är olika mått och de ska inte tolkas som att män mår sämre i alla avseenden eller att varje man med psykisk ohälsa är självmordsnära.
När alkohol blir ett sätt att hantera måendet
Det är förståeligt att vilja få en paus från oro och stress. Men alkohol kan försämra sömn, förstärka ångest och nedstämdhet och öka risken för allvarliga självmordstankar, enligt 1177. Om du märker att du dricker för att kunna somna, koppla av eller stå ut med svåra känslor är det värt att undersöka både alkoholvanorna och hur du mår. Psykiska besvär och alkoholproblem kan behöva stöd samtidigt.
Vad kan du göra om du känner igen dig?
Börja gärna med något konkret. Du behöver inte kunna förklara hela ditt mående. Du kan säga till någon du litar på: 'Jag har sovit dåligt länge och känner inte igen mig själv' eller 'Jag märker att jag isolerar mig och vill prata om det.' Det kan också vara lättare att börja med ett meddelande än ett långt samtal.
Kontakta vårdcentralen om nedstämdhet, förlorad glädje, ångest eller andra besvär fortsätter eller påverkar din vardag. Vid misstänkt depression är det viktigt att inte vänta för länge med en bedömning. 1177 kan hjälpa dig att hitta rätt vård. Det finns behandlingar, bland annat psykologisk behandling och ibland läkemedel, som kan hjälpa beroende på tillstånd.
Hur kan du stötta en man som inte verkar må bra?
Fråga hellre hur personen faktiskt har det än att utgå från en diagnos. Beskriv vad du har sett: 'Jag märker att du inte riktigt orkar med det du brukar.' Lyssna utan att kräva ett färdigt svar. Erbjud dig att följa med till vårdcentralen eller hjälpa till med att ta kontakt om personen vill. Upprepa gärna frågan en annan dag om samtalet inte går fram första gången.
När behöver man söka hjälp direkt?
Om någon säger att livet inte är värt att leva, uttrycker självmordstankar eller verkar vara i akut fara ska det tas på allvar. Vid omedelbar fara eller konkreta självmordsplaner, ring 112. För sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177. Minds Självmordslinje nås på 90101 eller via chatt och är öppen dygnet runt. Lämna inte en person ensam vid akut självmordsrisk.
Att prata om det är ett första steg
Ibland börjar förändringen med att få sätta ord på något man länge hållit för sig själv. DeDeugd Consulting erbjuder samtalsstöd inom bland annat beroendeproblematik, kris, sorg och närståendes situationer. Ron de Deugd kan vara en kontakt när du vill utforska sådana erfarenheter och vilket stöd som passar. Vid misstanke om depression eller annan psykiatrisk sjukdom är vårdens bedömning och behandling viktig. Samtalsstöd ersätter inte akut psykiatrisk vård.
Källor och vidare läsning
Folkhälsomyndigheten – Statistik om suicid (uppgifter för 2025): https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/suicidprevention/statistik-om-suicid/
Folkhälsomyndigheten – Synen på psykisk ohälsa och suicid 2024: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/synen-pa-psykisk-ohalsa-och-suicid-2024/
Folkhälsomyndigheten – Allmänhetens kunskap om och intresse för psykisk hälsa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/allmanhetens-kunskap-om-och-intresse-for-psykisk-halsa/
1177 – Depression: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/
Mind – Självmordslinjen: https://mind.se/stod-kunskap/prata-eller-chatta-med-volontar/sjalvmordslinjen/