Det går att ha varit nykter i många år och ändå märka att gamla sätt att reagera kommer tillbaka. Kanske blir man mer isolerad, slutar ta emot stöd, fastnar i konflikter eller börjar tänka på alkohol på ett annat sätt. Det betyder inte automatiskt att man har fått ett alkoholåterfall. Däremot kan förändringar i tankar, känslor och beteenden vara värda att ta på allvar.
Kan man vara i en återfallsprocess utan att dricka?
Ja, i återfallsprevention beskrivs återfall som en möjlig process där risksituationer, tankar, känslor och handlingsmönster kan föregå att någon börjar dricka igen. Socialstyrelsens Metodguide beskriver detta som en del av återfallspreventionens teoretiska modell. Men i vanlig klinisk användning av ordet återfall vid alkoholberoende avses att personen återupptar ett problematiskt drickande. Att känna igen varningstecken utan att dricka är alltså inte samma sak som ett konstaterat återfall.
Vilka förändringar kan vara viktiga att uppmärksamma?
Socialstyrelsen lyfter i sin beskrivning av återfallsprevention fram nedstämdhet eller ångest, konflikter och social press som exempel på risksituationer. Andra personliga varningssignaler kan vara att undvika stöd, bli mer impulsiv eller återgå till strategier som tidigare skapade problem. Dessa beteenden är inte en fast lista med diagnoskriterier och är inte heller specifika för beroende: de kan uppstå vid stress eller annan psykisk ohälsa.
Vad menas med gamla missbruksbeteenden?
Uttrycket kan i behandlingssammanhang beskriva invanda sätt att hantera starka känslor och svårigheter, exempelvis att dölja problem, söka snabb lättnad eller undvika obehag. Det är dock ett vardagligt eller behandlingsinriktat begrepp, inte en separat diagnos. Ett viktigt första steg är att beskriva exakt vilka beteenden man menar och vilka följder de får i dag, i stället för att anta att allt beror på tidigare beroende.
Hur kan man skilja en tillfällig svacka från ökad återfallsrisk?
Fråga om flera saker samtidigt har förändrats: Hur ser sömnen, stressen, relationerna och stödet ut? Finns alkoholsug eller tankar om att dricka igen? Har du börjat söka dig till situationer där det tidigare var svårt att förbli nykter? Det finns ingen enskild känsla eller handling som säkert förutsäger återfall. En gemensam genomgång med behandlare kan ge en bättre bild.
Vad kan man göra utan att vänta på ett återfall?
Beskriv förändringarna konkret och skriv ned situationer som föregår dem. Återuppta sådant stöd som tidigare fungerat, planera hur du vill hantera risksituationer och sök professionell hjälp om du märker ökat sug eller att vardagen försämras. Återfallsprevention inom KBT arbetar bland annat med att identifiera risksituationer och utveckla praktiska strategier för att hantera dem.
När är annan hjälp viktig?
Om nedstämdhet, ångest, sömnproblem eller relationssvårigheter dominerar kan dessa problem behöva bedömas för sig. Allt som känns bekant från tiden med beroende är inte nödvändigtvis ett tecken på återfall. Nykterheten är fortfarande en verklig förändring och ska inte förminskas.
Källor och fördjupning
Socialstyrelsen, Metodguiden: Återfallsprevention, beskriver modellen och dess begränsningar: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/aterfallsprevention/
1177, Alkoholberoende, om återfall och behandlingsalternativ: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/beroende-och-skadligt-bruk/alkoholberoende/